Museet – VÄSTERBOTTENS MEDICINHISTORISKA FÖRENING & MUSEUM

Västerbottens Medicinhistoriska Museum

Välkommen till museets permanenta utställning

Hälsa och sjukvård genom tiderna

INLEDNING

Västerbottens medicinhistoriska förening välkomnar dig till en utställning om medicinens historia i vårt län.

Idag har Sverige en välutvecklad sjukvård som ges respektfullt och utan fördomar för alla. Läkarvetenskapens framsteg har avsevärt förbättrat mänsklighetens livskvalitet och forskningens framsteg fortsätter. Men det har inte alltid varit så.

Denna utställning ger en djupare inblick i viktiga historiska sjukdomsepisoder. Attityder till sjukdom och hälsa har förändrats över tid, men framsteg har varit resultatet av forskning och innovativa pionjärers insatser. Samtidigt är misslyckanden och tveksamma tillvägagångssätt tydliga i medicinens historia.

Åsikter och traditionella metoder har ofta spärrat vägen för framsteg och utveckling. Vem drog ut den smärtsamma tanden i Umeå på 1700-talet? Hur löstes problemet med att ge vård till Västerbottens landsbygdsbefolkning under 1800-talet? Var mödravården i början av 1900-talet jämförbar med dagens? Och hur har de psykiskt sjuka människorna i Västerbotten behandlats genom åren?

Genom att fokusera på olika områden och olika tider hoppas vi kunna erbjuda en bredare förståelse och inblick i utvecklingen av hälso- och sjukvården i Sverige, och i Västerbotten i synnerhet.

INTRODUCTION
Health and Healthcare during the ages

The Västerbotten Medical History Association welcomes you to an exhibition of the history of medicine in our county.

Today Sweden has well-developed healthcare which is administered respectfully and without prejudice to all. The progress of medical science has greatly improved the quality of life for mankind and advances in research continue. But it has not always been so.

This exhibition provides a deeper insight into significant historical episodes of sickness Attitudes to sickness and health have changed over time, but progress has resulted from research and the efforts of innovative pioneers. At the same time, failures and doubtful procedures are evident in the history of medicine. Opinions and traditional practices have often barred the way to progress and development. Who extracted the painful tooth in Umeå in the 18^th century? How was the problem of administering care to the rural inhabitants of Västerbotten during the 19^th century solved? Was maternity care at the beginning of the 20^th century comparable to that of today? And how have the mentally sick people in Västerbotten been treated over the years? By focussing on different areas and different times we hope to offer a wider understanding and insight into the development of healthcare in Sweden, and in Västerbotten in particular.

Bad för renlighet och behandling och vårdhygienens utveckling

BAD FÖR RENLIGHET OCH BEHANDLING

Statistiska centralbyrån har visat att år 1930 hade endast 1 av 5 bostadshus i Sverige tillgång till rinnande vatten och avlopp. För stugor och villor hade endast 1 % toalett och 2 % bad eller dusch inomhus. För majoriteten av människorna behövde vatten hämtas från en brunn och värmas över eld innan de tvättade sig i en emaljbalja. Att tvätta hela kroppen utfördes, om ens alls, bara ett par gånger under året. Otaliga berättelser berättar om människor som var stolta över att ha nått mogen ålder utan att tvätta sig ordentligt.

Minnen från ett besök på badavdelningen vid Umeå sjukhus i oktober 1948 av Ruth Danielsson.

Badavdelningen var belägen i källaren i den så kallade Rotundan (1921). Det runda väntrummet hade låga, kaklade väggar och högt i tak. De stora fönstren gav ett intryck av ljus och atmosfär. Golvet bestod av korrugerade stenplattor för att minska risken för halkningsskador. Mitt i rummet fanns en fast bänk där patienterna väntade på sin tur.

En fjärdedel av bänken från den gamla badavdelningen finns bevarad vid museets entré.

Personalen på badavdelningen inkluderade en sjuksköterska, två tekniska assistenter och fem ”badbiträden”. Sjuksköterskestudenter var också närvarande under en del av sin praktiska utbildning. Säkerhetsföreskrifter och hygienregler följdes noggrant. Bad och borstar rengjordes och desinficerades efter varje patient och de kaklade väggarna och golvet skrubbades dagligen.

Rengöringsbad:

Innan patienterna lades in på en vårdavdelning på sjukhuset för behandling var de skyldiga att bada eller tvätta sig på badavdelningen om deras tillstånd tillät det. Dessa rengöringsbad utfördes i speciella bås. Badbiträderna tog också hand om patienternas privata kläder, som förvarades i avsedda garderober.

Terapeutiska bad:

Terapeutiska bad indelades efter temperatur enligt följande:

Kallt < 20°C, Neutralt 36°C, Varmt eller hett 40°C – 43°C

Olika tillsatser i badvattnet förstärkte den medicinska effekterna.

BATHS FOR CLEANLINESS AND TREATMENT

Statistics Sweden has shown that in 1930, only 1 in 5 of domestic buildings in Sweden had access to running water and drainage. For cottages and detached houses only 1% had toilets and 2% indoor baths or showers. For the majority of people, water needed to be drawn from a well and warmed on a fire before washing themselves in an enamel bowl. Washing the whole body was performed, if at all, only a few times during the year. Innumerable stories tell of people who were proud to have reached a mature age without washing completely.

Recollections from a visit to the bath department of Umeå hospital in October 1948 by Ruth Danielsson.

The bath department was located in the cellar of the so-called Rotunda (1921). The circular waiting room had low, tiled, walls and a high ceiling. The large windows gave an impression of light and atmosphere. The floor comprised corrugated stone slabs to reduce the risk of injuries by slipping. In the middle of the room was a fixed bench upon which patients awaited their turn.

A quarter of the bench from the old bath department is preserved nearby.

Staffing of the bath department included a supervising nurse, two technical assistants, and five bath attendants. Nursing students were also present for part of their practical training. Safety regulations and rules of hygiene were scrupulously followed. Baths and brushes were cleaned and disinfected after each patient and the tiled walls and floor were scrubbed daily.

Baths before admission.

Before patients were admitted to a ward of the hospital for treatment, they were required to bathe or wash at the bath department if their condition permitted. These cleansing baths were carried out in special cubicles. Bath attendants also took care of the patient’s private clothing, which was stored in designated wardrobes.

Therapeutic baths.

Therapeutic baths were categorised according to temperature as follows;

Cold < 20^oC, Neutral 36^oC, Warm or hot 40^oC – 43^oC

Various compounds were added to the bathwater to enhance medicinal effects.

Från 8 vårdplatser till högspecialiserad vård

KLINISK MEDICIN

Från 8 sjukhusbäddar till högspecialiserad vård på Umeå universitetssjukhus.

Klinisk medicin innebär praktisk tillämpning av vetenskaplig kunskap i direkt kontakt med en patient.

År 1765 beslutade den svenska riksdagen att ett sjukhus skulle inrättas i varje län. Tjugo år senare öppnades sjukhuset i Umeå med 8 bäddar för inneliggande patienter och 2 celler för psykiskt sjuka. För närvarande finns det tre sjukhus i Västerbotten. Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå kan erbjuda högspecialiserad behandling inom många medicinska områden för patienter från hela länet såväl som från angränsande regioner.

NUS har, genom sitt samarbete med universitetet i Umeå, blivit ett centrum för medicinsk forskning och utveckling i norra Sverige. Länssjukhusen i Skellefteå och Lycksele samarbetar med NUS i hög grad.

Klinisk medicin har genomgått en betydande utveckling, såsom nya viktiga metoder och revolutionerande upptäckter som har förbättrat människors liv världen över.

CLINICAL MEDICINE

From 8 hospital beds to highly specialised care at Umeå University Hospital.

Clinical medicine involves the practical application of scientific knowledge in direct contact with a patient.

In 1765, the Swedish parliament decreed that a hospital should be established in every county. Twenty years later the hospital in Umeå was opened with 8 beds for inpatients and 2 cells for the mentally sick. At present there are three hospitals in Västerbotten. Norrland’s University Hospital (NUS) in Umeå is able to provide highly specialised treatment in many areas of medicine for patients from the whole of the county as well as those from neighbouring regions.

NUS, through its collaboration with the university in Umeå, has become a centre for medical research and development in northern Sweden. The provincial hospitals in Skellefteå and Lycksele collaborate with NUS to a high degree.

Clinical medicine has undergone significant development, such as new important methods and revolutionary discoveries that have improved the lives of people worldwide.

När röntgen gav svar på frågorna

RÖNTGEN

Medicinsk radiologi, med hjälp av röntgenstrålar, har bidragit avgörande till framstegen inom medicinsk vetenskap under de senaste 100 åren.

År 1895 upptäckte Wilhelm Conrad Röntgen en typ av strålning som kunde penetrera materia och producera en bild på en underliggande fotografisk platta. En sådan bild visade sig ge detaljerad information om den exponerade materialets inre struktur. En av de första röntgenbilderna som togs var den av hans hustrus vänstra hand. Conrad Röntgen tilldelades det första Nobelpriset i medicin för sin upptäckt.

Kort efter denna upptäckt började tillämpningar av röntgenstrålning i ett medicinskt sammanhang dyka upp. Umeå fick sin första röntgenapparat när det nya sjukhuset öppnades 1907.

Röntgenutrustning dök också upp i tillämpningar utanför den medicinska arenan. Det fanns till exempel apparater som kunde användas för att prova skor. Man insåg dock snart att röntgenstrålning kunde vara skadlig och deras användning begränsades till medicin.

Röntgenstrålning var av yttersta vikt för diagnosen tuberkulos, TBC, i början av 1900-talet. Ett stort antal undersökningar kunde enkelt utföras tack vare den enkla användningen av röntgenbilder och tolkning.

Under årens lopp har tillämpningarna av röntgenstrålning inom medicinen förfinats avsevärt och blivit extremt viktiga verktyg för diagnostisering av olika sjukdomar. Nyare metoder som ultraljud, datortomografi (CT) och magnetisk resonanstomografi (MRT) har dock ersatt några av de konventionella röntgenmetoderna. Umeå fick sin första datortomografiutrustning redan 1976.

RADIOLOGY

When X-rays gave answers to questions

Medical radiology, using X-rays, has made a vital contribution to progress in medical science during the past 100 years.

In 1895, Wilhelm Conrad Röntgen discovered a type of radiation that could penetrate matter and produce an image on an underlying photographic plate. Such an image was shown to provide detailed information on the internal structure of the material exposed. One of the first X-ray pictures obtained was that of his wife’s left hand. Röntgen was awarded the first Nobel prize for medicine for his discovery.

Shortly after this discovery, applications of X-rays in a medical context began to appear. Umeå acquired its first X-ray machine when the new hospital was opened in 1907.

X-ray equipment also appeared in applications outside the medical arena. There were, for example, devices that could be used for trying on shoes. It was, however, soon recognised that X-rays could be harmful and their use became restricted to medicine.

X-rays were of extreme importance for the diagnosis of tuberculosis, TB, at the beginning of the 20^th century. Large numbers of examinations could be readily carried out because of the ease with which X-ray images could be obtained and interpreted.

Over the years, applications of X-rays in medicine have been significantly refined and have become extremely important tools for the diagnosis of various diseases. Newer methods involving ultrasound, computed tomography (CT) and magnetic resonance imaging (MRI) have, however, replaced some of the conventional X-ray methods. Umeå obtained its first computed tomography equipment as early as 1976.

Från celler för de ursinnige till inkludering i samhället

PSYKISK SJUKDOM
Vården av psykiskt sjuka har en tankeväckande historia. På 1700-talet var det inte ovanligt att psykiskt störda patienter fängslades under fruktansvärda förhållanden i sjukhusceller för ”sjuka”. Andra gömdes hemma, ofta kedjade i uthus och lador.
Under den senare delen av 1800-talet blev en förändring i vårdmetoderna tydlig. Behandlingen blev mer human. År 1869 blev psykiatrin en egen disciplin med egna professurer och integrerades i den medicinska utbildningen vid universiteten. Specialistavdelningar för vård av mentalsjuka etablerades vid kliniker och sjukhus över hela Sverige.
Sjukhuset i Umedalen, som blev en av Sveriges största mentalsjukhus med nästan 1000 patienter, öppnades 1934. Dess första överläkare var Gösta Eriksson, som var känd för sin tillämpning av arbetsterapi.
Behandlingen innebar ofta repressiva åtgärder som isolering och användning av tvångströjor. Ytterligare metoder inkluderade dagslånga, varma bad, framkallad kräkning med hjälp av roterande stolar och elektriska eller insulinchocker som försatte patienten i koma. Målen med sådana ingrepp var att lugna och tysta. Under 1940-talet introducerades psykokirurgiska metoder vilket ledde till höga dödlighetsnivåer. Lobotomi innebar att nerver till hjärnans prefrontala cortex avskars.

Antipsykotiska läkemedel blev tillgängliga i slutet av 1950-talet och revolutionerade behandlingen av psykisk sjukdom. Särskilda läkemedel ersatte tidigare metoder och gav upphov till stora förändringar inom den psykiatriska vården. År 1967 tog kommunerna över ägandet av Umedalens sjukhus medan ansvaret för vården överfördes till den psykiatriska kliniken vid allmänna sjukhuset i Umeå.

Den sista patienten lämnade Umedalen 1996, efter antagandet av en psykiatrireform som syftade till att minska behovet av sjukhusinläggning för patienter med psykiska störningar.

MENTAL ILLNESS

The care of the mentally ill has had a thought-provoking history. In the 18^th century it was not uncommon for mentally disturbed patients to be imprisoned under appalling conditions in hospital cells for the “deranged”. Others were hidden away at home, often chained in outhouses and barns.

During the last part of the 19^th century, a change in the methods of care was evident. Treatment became more humane. In 1869, psychiatry became a separate discipline with its own professorships and was integrated into medical education at universities. Specialist departments for the care of mental patients were established at clinics and hospitals throughout Sweden.

The hospital at Umedalen, which became one of Sweden’s largest mental institutions with almost 1000 resident patients, was opened in 1934. Its first senior doctor was Gösta Eriksson, who was renowned for his application of occupational therapy.

Treatment often involved repressive measures like isolation and the use of straightjackets. Additional methods included day-long, warm baths, induced vomiting by the use of rotating chairs, and electric- or insulin shocks that rendered the patient comatose. The goals of such procedures were to calm and silence. During the 1940s, psychosurgical methods were introduced which led to high mortality rates. Lobotomy involved severance of nerves to the pre-frontal cortex of the brain.

Antipsychotic medicines became available in the late 1950s and revolutionised the treatment of mental illness. Designated pharmaceuticals replaced earlier methods and gave rise to great changes in psychiatric care. In 1967, local government authorities took over ownership of the Umedalen hospital while responsibility for care was transferred to the psychiatric clinic at the general hospital in Umeå.

The last patient left Umedalen in 1996, following adoption of a Psychiatry Reform Bill aimed at reducing the need for hospitalisation of patients with mental disorders.