Föreläsningar/Inspelad text

BARNAFÖDANDE FÖRR OCH NU.                             2021-02-02
Text Lisbeth Sjöström
Uppläsning Caroline Söderström mha tekniker Peter Rhodin

Första Barnmorskereglemente för hela riket kom år 1711. Det statuerade att enbart utbildade barnmorskor skulle få utöva yrket. Det vanliga var att kvinnan bistods av en hjälpgumma/jordemor som införskaffat praktisk erfarenhet av att delta vid förlossningar. Jordemodern byggde sina kunskaper på folklig läkekonst.

Barnmorskeskolan fanns enbart i Stockholm och Göteborg, så det var lång resa om man kom från Västerbotten. En av de kvinnor som valde att åka var Gustava Holmgren (f. 1877- d. 1956) från Stornäs, Vilhelmina. Hon genomförde sin utbildning 1903 som då omfattade 9 månader allmän förlossningskonst och 3 månader instrumentundervisning, för att därefter åka hem för att påbörja sin tjänst som barnmorska i väglöst land. Den närmaste läkaren fanns i Vilhelmina 15 mil och dit fanns ingen väg. (Sally Lindström 2003; De vida viddernas kvinnor)

Barnmorskornas förlossningskonst och kunskaper om hur viktig hygien är vid barnafödsel innebar minskad mödra- och barndödlighet.

1886 bildade barnmorskorna förbund, det första kvinnliga yrkesförbundet i Sverige. Barnmorskornas arbetssituation och löner var viktiga frågor för förbundet

Först 1908 kom en lag om att alla kommuner måste anställa en barnmorska.

En annan kvinna från Vilhelmina (Grytsjö) som utbildande sig till barnmorska var Aina Teolin (f. 1922- d. 2002) Hon genomförde sin barnmorskeutbildning i början av 40 talet. Hon var till huvudsak verksam i Malå kommun, först med att bistå vid hemfödslar och senare vid Malå BB (som lades ner 1966). Lyssna här på ett brev som ett av hennes barnbarn skrivit om Aina.

.

Aina Teolin

Under 20- och 30-talet utfördes en landsomfattande kartläggning över hemförhållanden i Sverige. Utredningen gav vid handen att trångboddheten var stor och de sanitära förhållandena var bristfälliga. Föda barn i hemmiljö var inte optimalt och för befolkningens hälsa ville statsmakterna utreda förutsättningar för barnafödsel i bättre miljö. I SOU 1936:12 betänkande angående förlossningsvården och barnmorskeväsendet samt förebyggande mödra- och barnavård framlades förutsättningarna till att erbjuda alla kvinnor möjlighet att föda barn på institution. Barnafödandet kunde ske vid närbelägna (högst 35 km från hemmet) förlossningshem. I Västerbotten inrättades både fristående förlossningshem och barnbördsavdelningar i anslutning till sjukstugorna i länets tätorter. Distriktsbarnmorskan ansvarade för vården och vid mindre förlossningshem var hon också husmor och stod för matlagning och tvätt. Lyssna till barnmorskan i Fredrika Sara Kristofferssons brev till Barnmorskeföreningens ordförande!

Nedläggning av förlossningshemmen började i slutet av 1950-talet.  

Röntgen - en strålande historia

Föreläsning av Anders Rydh, inspelad i november 2020. Klicka på pilen i bilden nedan för att se föreläsningen!