BARNAFÖDANDE FÖRR OCH NU.  
Text Lisbeth Sjöström 2021-02-02

Första barnmorskereglemente för hela riket kom år 1711. Det statuerade att enbart utbildade barnmorskor skulle få utöva yrket. Det vanliga var att kvinnan bistods av en hjälpgumma/jordemor som införskaffat praktisk erfarenhet av att delta vid förlossningar. Jordemodern byggde sina kunskaper på folklig läkekonst.
Barnmorskeskolan fanns i Stockholm och Göteborg, så det var lång resa om man kom från Västerbotten. En av de kvinnor som valde att åka var Gustava Holmgren (f. 1877- d. 1956) från Stornäs i Vilhelmina. Gustava genomförde sin utbildning 1903 som omfattade 9 månader allmän förlossningskonst och 3 månader instrumentundervisning, för att därefter åka hem för att påbörja sin tjänst som barnmorska i väglöst land. Närmaste hjälp av läkaren fanns i Vilhelmina, 15 mil bort.(ur ”De vida viddernas kvinnor” S.Lindström 2003)

Barnmorskornas förlossningskonst och kunskaper om  hygien vid barnafödsel innebar minskad mödra- och barndödlighet. År 1886 bildade barnmorskorna förbund, det var också det första kvinnliga yrkesförbundet i Sverige. Barnmorskornas arbetssituation och löner var två viktiga frågor som förbundet lyfte fram. Men först 1908 kom lagen om att alla kommuner måste anställa en barnmorska.

Aina Teolin (f. 1922- d. 2002) från Vilhelmina  utbildade sig också till barnmorska.  Aina genomförde sin barnmorskeutbildning i början av 40- talet och var till huvudsak verksam i Malå kommun, först med att bistå vid hemfödslar och senare vid Malå BB (som lades ner 1966).

 Lyssna på en gripande berättelse till Ainas tankar när hon väntar på att ett av hennes barnbarn ska födas. Text Britta Holmlund 1985, uppläst av Caroline Söderström.

.